Grön IT en konkurrensfördel - men konsumenterna saknar information

Digitala tjänster är idag en självklarhet i svenskarnas vardagsliv, men också avgörande för att kunna driva utvecklingen av ett modernt samhälle. Digitaliseringen pekas också ut av regeringen som ett viktigt verktyg för att nå flertalet prioriterade mål. Det handlar bland annat om nationella mål om minskade klimatutsläpp och de globala målen för hållbar utveckling från Agenda 2030 och Parisavtalet.

Men även om digitaliseringen i sig är nödvändig för att bygga ett hållbart samhälle kräver användandet av digitala tjänster energi och lämnar likt mycket annat klimatavtryck.  Datacenter, som krävs för alla digitala tjänster, väntas stå för 3,2 procent av EU:s totala elbehov år 2030. Men det finns stora variationer mellan hur stora utsläppen från datacenter är och vilka klimatavtryck de genererar, beroende på hur de drivs. På samma vis finns det även skillnader mellan hur stor klimatpåverkan digitala tjänster har.  Medvetenheten bland företag om digitala tjänsters klimatpåverkan blir allt större, men en viktig pusselbit för att driva på utvecklingen av hållbara digitala tjänster saknas. Konsumenter saknar idag kunskapen att göra hållbara digitala val, enligt en undersökning vi nyligen genomfört.

Stor efterfrågan på information om digitala tjänsters klimatpåverkan

Någonting vi tydligt märkt bland våra kunder är att många företag har insett vikten av hållbarhet när det kommer till IT.  EU taxonomi, ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar, är ett viktigt verktyg för att EU ska nå sina klimatmål. Idag omfattar den i första hand börsnoterade bolag med fler än 500 anställda, men i ett andra led även mindre företag som vill kunna attrahera investeringar. Detta eftersom de noterade företagen behöver kunna uppvisa att deras investeringar är i linje med taxonomin. Taxonomin omfattar även IT, vilket gör att högre krav ställs även på att bolagens datacenter ska vara hållbara. 

Vi ser bland våra samarbetspartners att många arbetar i denna riktning. Många av våra kunder har insett att det är både mer framtidssäkert och hållbart att flytta från eget datacenter till colocation-datacenter, vilket också för med sig delningsekonomins fördelar då de varken behöver köpa, driva eller uppdatera datacenterinfrastrukturen själva. Samtidigt tas också många initiativ för att främja grönare IT, som Stockholm Data Parks och Öppen fjärrvärme där spillvärme från datacenter används för att värma upp bostäder. Företag publicerar även ESG-rapporter och ansluter sig till initiativ som Science Based Targets. Men för slutanvändare och konsumenter är det svårt att särskilja en digital tjänst från en annan ur ett hållbarhetsperspektiv.

När vi på Interxion i början av 2022 gjorde en Sifoundersökning visade den att sådan information upplevs som otillgänglig av svenska konsumenter. Endast två procent av svenskarna uppgav att det är lätt att hitta information om digitala tjänsters klimatpåverkan och lika få anser att det är lätt att jämföra mellan olika digitala tjänster. Dessutom ansåg endast fyra procent att digitala tjänster är tydliga med vilken klimatpåverkan deras tjänst har.  

Datacenter nyckel för en uppkopplad värld

Datacenter möjliggör en uppkopplad värld, och vilken sorts datacenter företag använder är en viktig pusselbit för att kunna leverera hållbara digitala tjänster. 

Interxion är en del av Digital Realty vilket innebär en global räckvidd med närmare 300 datacenter på sex kontinenter som gör att vårt engagemang gör skillnad och stärker vår förmåga att tackla klimatförändringar. Vi är engagerade i aktiva klimatarbeten och engagemang och strävar efter att leda den globala datacenterindustrin inom hållbar miljöprestanda, där en mängd olika regionala och lokala initiativ även pågår för att främja utvecklingen. På Interxion i Sverige arbetar vi för en hållbar digital framtid genom att driva våra datacenter med energi från 100 procent förnybara källor, där våra kunder kan ta del av och bidra till den cirkulära ekonomin. I Stockholm arbetar vi aktivt med att bidra till en cirkulär och hållbar stad, där används spillvärmen från våra hallar till att värma upp tusentals moderna hushåll genom öppen fjärrvärme.

Två tredjedelar skulle premiera gröna digitala tjänster

När vi frågade svenskarna hur de skulle förhålla sig till digitala tjänster om de kände till deras klimatpåverkan uppgav två tredjedelar att de skulle premiera en digital tjänst med lägre klimatpåverkan - om de kände till att den hade mindre avtryck. 42 procent kan tänka sig att välja tjänster med lägre klimatpåverkan framför konkurrenter. Närmare tre av tio (29 procent) uppger att de skulle tycka mer om företaget, medan 15 procent skulle berätta om tjänsten för sina vänner.  

Undersökningen visar att det krävs tydlig kommunikation från leverantörer för att konsumenter ska kunna fatta klimatvänliga köpbeslut. Från industri-och företagshåll behöver vi också bli bättre på att informera om klimatvänlig konsumtion, som inte bara handlar om vilka tjänster man väljer att köpa eller prenumerera på - utan även om beteende. Många väljer exempelvis kanske att stänga av TV:n för att spara energi, samtidigt som de slösurfar på flera enheter utan medvetenhet om den bakomliggande strukturen som krävs för att leverera dessa digitala tjänster. Få överväger nog också huruvida det där korta tack-mailet verkligen är nödvändigt innan de trycker skicka, trots att ett normalt mail innebär exempelvis ett koldioxidavtryck på 4 g CO2e, medan ett mail med längre bilagor har ett avtryck på 50 g CO2e, enligt the Carbon Literacy Project.

Utvecklingen mot en grön digital framtid är positiv och många företag liksom industrin i sig arbetar för att bidra till den. Vår undersökning visar att även de digitala tjänsternas slutkonsumenter vill vara en del av den utvecklingen. Därför behöver vi agera tillsammans för att sprida medvetenhet och skapa en hållbar digital värld. kan vi - företag, industri och konsumenter, verka tillsammans för en hållbar, uppkopplad digital värld.